Arvsrätt – så fungerar arv

Arv och testamente är de successionsformer som finns i svensk rätt som behandlar hur en avliden persons tillgångar övergår till andra rättssubjekt. Både arv och testamente regleras i ärvdabalken.

Svensk rätt följer den så kallade parentalprincipen, vilket innebär att arvingarna (de som har rätt till arv) delas in i arvsklasser och har olika rätt till arvet. Genom ett testamente kan man fördela sina tillgångar efter sin död på ett annat sätt än vad lagen förordnar, med vissa undantag. Om både arvingar och testamente saknas så tillfaller arvet den allmänna arvsfonden enligt 5 kap. § 1 Ärvdabalken. Skulle det vara så att det finns personer kvar i en arvsklass så går man inte vidare till nästa arvsklass.

Den första arvsklassen består av den avlidnes barn. Om någon av den avlidnes barn har avlidit träder dennes barn in i sin förälders ställe enligt 2 kap. §1 Ärvdabalken. Om den avlidne har 4 barn så fördelas arvet jämnt bland barnen. Om ett av barnen i sin tur redan har avlidit så tillfaller dennes barn i sin förälders ställe.

Om den avlidne inte har några barn så går man vidare till en andra arvsklassen som består av arvlåtarens föräldrar. Ifall arvlåtarens föräldrar har avlidit så träder arvlåtarens syskon in i föräldrarnas ställe. Halvsyskon äger dock bara den gemensamma föräldern.

Den tredje arvsklassen består av arvlåtarens mor- och farföräldrar. Om mor- och farföräldrarna har avlidit går man vidare till deras barn, men inte längre än så. Det är sålides den avlidnes föräldrars syskon som har sista rätt att ärva enligt den legala arvsordningen

Arvsrätt med en efterlevande make

En efterlevande make har arvsrätt enligt 3 kapitlet Ärvdabalken. En efterlevande make ärver till och med före gemensamma barn (bröstarvingar). Skulle det vara så att den avlidne har barn från annat förhållande så har dessa barn (särkullbarn) rätt att få ut sitt arv. Särkullbarnen kan dock välja att vänta med att ta ut sina arv.