Barns arvsrätt

Den första arvsklassen består, enligt 2 kap. 1 § ärvdabalken, av arvlåtarens barn och benämns som bröstarvingar. Om arvlåtarens barn har avlidit så går arvet vidare till barnbarnen. Det finns en generell rätt för en avliden arvinges barn att träda in i arvingens ställe.

Exempel:
Bengt avlider och har en kvarlåtenskap på 1 000 000 kronor. Bengt har de senaste åren levt ett singelliv efter en skilsmässa från barnens mor. Bengt hade 4 barn: Adam, Eva, Magnus och Johanna. Adam avled före sin far i en tragisk bilolycka och lämnade efter sig 2 barn.

Arvet efter Bengt ska delas jämnt bland de fyra barnen. Adam, Eva, Magnus och Johanna får således 250 000 kronor vardera, men eftersom Adam avled innan sin far så träder hans barn in i hans ställe. Barnbarnen får alltså dela på arvet från sin farfar och får 125 000 kronor vardera.

Skulle det vara så att den avlidne har en efterlevande make så ärver den efterlevande maken före de gemensamma barnen. De gemensamma barnen får dock rätt till efterarv och får vänta på sitt arv tills det att båda föräldrarna är döda. För särkullbarn finns det dock undantag.

Laglott – Ett skydd för barnens arvsrätt

I 7 kap. ärvdabalken finns bestämmelser om laglotten. Laglotten är hälften av den arvslott som den avlidnes bröstarvinge skulle ha fått. I exemplet ovan är barnens arvslott 250 000 kronor. Laglotten är ett skydd för bröstarvingarnas rätt till arv. En förälder kan alltså genom ett testamente inte inskränka barnens rätt till arv så att det underskrider laglotten. Om det finns sådana bestämmelser i ett testamente så kan bröstarvingen begära jämkning av testamentet genom att meddela testamentstagaren inom 6 månader från det att man har blivit delgiven testamentet.

Det är viktigt att observera att varje bröstarvinge som vill få ut sin laglott måste begära jämkning av testamentet enligt 7 kap. 3 § ärvdabalken. Det räcker alltså inte med att en av bröstarvingarna gör detta. Om en bröstarvinge inte begär jämkning av testamentet inom 6 månader frånd det att man har delgivits testamentet så blir testamentet gällande mot den personen och man riskerar att inte få sitt arv.

I 7 kap. 4 § ärvdabalken finns det som rbukar kallas för det förstärkta laglottsskyddet som hindrar att reglerna om laglott kringgås genom att arvlåtaren ger bort egendom. Gåvans värde ska läggas till kvarlåtenskapen om det är en sådan gåva som uppfyller rekvisiten för att vara en laglottskränkande gåva.